Där möttes vi av en haltande Dinkel. Aj aj då. Får släppa in honom och se vad som hänt. Inga nycklar. Tusan. Garaget låst, likaså bakdörren, men balkongdörren lyckades jag rycka upp. Det visade sig att Dinkel hade lyckats snärja in sig i sitt halsband, så pass illa att jag blev tvungen att klippa av det. Han blev glad och vi kunde lasta in lite från bilen, byta om och åka och hämta... Elsie bajsnödig. Hon tog sin vanliga goda tid på sig; en bok, lite sång, en bok till. Äntligen iväg till pizzerian. Plånboken. Tusan.
Vi kom till bords. Varsin pizzabit på tallriken och jag fick öl i glaset. Kidzen fick jos och Elsie blev tydligen så glad över det att hon tok-missade munnen när hon skulle dricka. Tusan. Torka upp, byta om.
Men men... kall pizza är också gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar