Adjö kära ö

Så var det dax att ta adjö. Och då borde det vara på sin plats med en kort återblick. Vi flyttade hit någon gång tidig höst 2001, skulle inte förvåna mig om det var den 15:e augusti. Efter ett par på innanför murarna stod vi inte ut längre och flyttade till en lägenhet vid Signalen. Efter nåt år där vidare till Terra Nova. 15:e augusti 2006 bar det av till Talludden och exakt 2 år senare, 15:e augusti 2008 planterade vi oss i ett hus i Vallstena. Under tiden hann vi med två barn (varav det ena var beräknat till runt den 15:e augusti) och giftemål 15:e augisti 2009.

Ingen idé att avvika från ett vinnande datum. 10 år senare den 15:e augusti är det dax för nya utmaningar. Fastlandet - nu kommer vi.

Dokumentation

Tänkte jag skulle påbörja ett projekt jag tänkte kalla "Kommer du ihåg? Såhär bodde vi!". Och här är ett första utkast på hur det kan komma att se ut:

Så mycket appar, så lite tid..!

Ny Facebook kanske

Jag blev aldrig någon vän av Facebook. Det gick liksom lite överstyr på en gång. Alltid när det dyker upp liknande fenomen så brukar ju nåt annat stort företag köpa upp den lilla stackaren. Eller ännu hellre bygga något eget och bättre. Några har försökt men inte lyckats. Förrän kanske nu. Google har gett sig in i matchen på allvar, och jag har givetvis testat: Google+

Och plötsligt vemod...

Så blev det en sån där lucka i inläggsfrekvensen igen. Har dock en hel hög med ursäkter; hus att sälja, hus att köpa, hus att packa, bortsprungen katt, prylar att sälja...

Allt har gått väldigt fort med flytten. Fortare än att man hunnit reagera. Tills det kom till den sista dagen på dagis. Jag gick runt och samlade ihop alla kläder och målade alster de två har åstadkommit under åren. Betty sprang runt och sa hej då till alla. En av kompisarna svarade inte så Betty vände sig mot henne: "Ska du inte säga hej då till mig, för vi ses nog aldrig igen." Hon har tydligen förstått vad det handlar om, och plötsligt slog vemodet till med full kraft.

Bjuder på en bild på två systrar som just gått på sommarlov.

Två systrar på sommarlov

Bra fråga

Idag började dagen (eller åtminstone började färden mot dagis) med att vi såg Doris fånga och döda en fågel. Senare i bilen hörde jag från baksätet;

Elsie: "Vad gjorde Dinkel?"

Jag: "Nej det var Doris. Doris dödade en fågel."

Hon nöjde sig med svaret vad det verkade. Men efter en liten stund;

E: "Vad gjorde Dinkel?"

J: "Nej det var Doris som dödade en fågel."

Efter ytterligare ett par minuter;

E: "Vad gjorde Dinkel?"

J: "Nej inte Dinkel, det var Doris som dödade fågeln".

Sådär fortsatte det 3-4 gånger till innan jag ledsnade och bestämde mig för att bara korta ner svaret en aning;

E: "Vad gjorde Dinkel?"

J: "Dödade en fågel."

E: "Nej Doris dödade fågel."

Självklart! Hon var ju där, och såg att Doris döda fågeln. Men vad gjorde Dinkel? Mycket bra fråga Elsie.... eller ville hon bara sätta dit mig i en konversationsteknisk utmaning? Lär aldrig få vet det.

Inte sant

Det är tamejtusan inte sant. SNÖ. Elsie var den som tjoade högst och gladast. Ledsnast är nog de stackars fröna vi planterade i helgen.

Men ganska kul med blogg ändå. En snabb sökning visade att det var den 21:a april förra året samma sak hände.

Vid frukostbordet satt vi som vanligt och småpratade, jag lite mer lågmält och deppigt än annars (såklart), när Betty plötsligt utbrister;

- "Jasså, du har två munnar du Elsie".

Hon förstod direkt och började torka bort en stor smörklatt på kinden, samtidigt som jag torkade tårarna i ögonvrån. Vi får tacka Betty för den glädje hon sprider denna mörka årstid!

I alltid det blir rätt

Elsie är troligtvis en av världens stoltaste människa. I stort sett allt hon företar sig ska man "se här" och "titta nu". Och hon får all beröm som går att frambringa i ord. Tills igår...

3 dagar till visning. Kom igen!

Alea iacta est

Bollen är i rullning, pucken har släppts.
Huset är bonat, korten har knäppts.
Pappren är påskrivna med svett som attest.
Floden är korsad; Alea iacta est!

Sorry, det var lite väl pretto. Säger istället som Gagarin sa innan raketen gick till väders; Pojechali (=nu kör vi)

Till salu

Är det nån som är sugen på grejer!

• Acta Graco babyskydd
• Babygunga
• Vagn
• Spjälsäng

Och mer är på väg...

Tid av saknad, tid av sorg

Jag kan på många sätt förstå en troende person. Vad enkelt och bekvämt att få tro på ett liv efter detta. Vad enkelt att få tro att "någonstans där uppe" finns någon/något kvar.

Jag vet bara att jag tackar Gud för att jag fick chansen att ses en sista gång, och för att få säga hej då en sista gång. Och Elin sa att hörseln är det sista sinnet som lämnar, så jag väljer att tro på henne.

Aj

Detta är tuffa tider på dagis just nu - "Åka kana. Båt. Aj." Vad mer behöver man veta!

Gympa

Varje måndag kväll är det barngympa i bygdegården. På grund av diverse epidemier har vi inte kunnat närvara de senaste veckorna. Men ikväll bar det av.

Betty är lite... blyg... ibland. Hon ville inte riktigt vara med, och ville gärna att jag höll hennes hand när det var någon slags tagare som uppvärmning. Lite trist tyckte jag nog det var, att hon inte ville springa och hoppa med dom andra.

Vattenpaus

Men jag ändrade mig snabbt. Det visade sig senare att när Betty stog noggrant och engagerat och följde lärarens rörelser så fick man försöka sortera bland flera av de andra barnens bokstavskombinationer! Till slut var det bara Betty och Elsie som stog kvar och stampade i takt med musiken...

“Jag fick en”

- “Kolla pappa! Jag fick en!”.
Jag står och stirrar ner i handfatet där Betty just spottat.
- “Tror du den är död?” fortsätter hon.
- “Vem?” undrar jag.
- “Vaddå VEM? Trollet såklart. Kolla!” så pekar hon stolt på en liten sån där “matsmula” som kan lyckas få med när man borstar tänderna. Innan jag hinner kommentera fortsätter hon;
- “Jag trodde faktiskt inte att dom fanns. Men jag fick en. Fantastiskt.”

Jag kan flyga, jag är inte rädd

Flyget skulle gå 17:00. Sen 17:30. Slutbud 17:50.

Varannan flygning inställd. Visby går, men 17 pers får inte följa med; planet kommer inte kunna bromsa då.

Trots allt detta flygande är mitt miljömedvetna samvete fläckfritt! För jag har nämligen “gjort rätt för mig”. För den blygsamma kostnaden av 8kr kan man köpa sig fri. Så mycket kostar utsläppsrätten för en person att flyga 30 minuter. Så det är bara att luta sig tillbaks och fortsätta andas frisk natur…

Jahapp...

Inga tveksamheter vad som händer här va?

Tja vad säger man... Än så länge är det bara Elsie, men jag väntar med spänning på vem som kommer härnäst. Med tanke på min nuvarande arbetsgivare borde jag kunna få fram odds på det!

För någon vecka sedan berättade jag för Betty om att hon gick hos en dagmamma när hon var mindre. Vidare berättade jag att det var några fler barn där och att det var hemma hos en tant. På grund av lite frågor fick jag fylla på med att det bara var dagtid och hon var så liten att hon bara kunde krypa den första tiden.

Så tidigare ikväll började hon återberätta det hela lite som att hon ville checka av att hon fattat allt korrekt; "När jag var liten bodde jag på ett barnhem, och jag fick krypa dit varje dag."

Det var tur att hon sa nåt kul, för kul har vi inte i överflöd just nu...

Vart är vi på väg

Jag tycker ändå att vi försökt tänka på det. Vi var ju ruggigt medvetna när Betty var liten. Så vad hände?! Jag menar kolla... tillochmed strumporna är rosa. Jössös.

Pang!

Jag kom österifrån på Broväg. Samma väg som alltid. Vägen mot dagis. Skillnaden idag var att det var groteskt halt. Så kom det en bil från höger på Atlasgatan och körde rakt ut framför. Han tittade inte ens åt mitt håll. Det hann jag se. Jag bromsade givetvis men inte ens ABS:en tyckte det var någon idé

PANG!

Visa större karta

Elsie höll sig cool-lugn, Betty något mer frågvis, själv blev jag mäkta förbannad på den stackars farbrorn, som var helt skärrad. Så jag fick kolla en stund extra på Elsie innan jag hoppade ur bilen, bara för att lugna mitt humör och komma i harmoni.

Bilen står redan på verkstan och en hyrbil är utrekvirerad. Lär få återkomma om mer...

Första gången...

Ett tag sen sist, så mycket har hänt. Och mycket som hänt för första gången. Till exempel så gjorde jag en äkta trippel kombo på akuten för första gången i mitt liv i höstas. Nåt för memoarerna.

Elsie har hunnit gå en hel dag utan blöja, och hunnit kissa på sig för första gången (och andra, tredje osv). Hon har även hunnit fylla 2 år för första gången, träffat tomten, sett fyrverkerier. Däremot var det andra gången i hennes korta liv som hon fick ta sig igenom Hasa-loppet häromdagen. Det pratas fortfarande om förra gången det begav sig. Så till den mildra grad att en annan förälder stoppade mig en morgon för nån vecka sedan; "var det du som var med förra...?" jag nickade jakande. "Oj."

Och Betty då. Jag tror hon upptäcker en ny känsla för första gången varje dag. Hon har hunnit bli kär för första gången, men troligtvis utan att förstå hela innebörden. Nån vecka senare var hon kär i en ny!

Själv har jag jobbat på mitt nya jobb för första gången. Träffat massor av folk, för första gången. Och fått uppleva hur det är att pendla, med flyg, för första gången.

...och första gången någonsin blev det en riktigt lång paus på bloggen. Men med så mycket vi upplevt för första gången så är jag ursäktad.