fredag 3 september 2010

Empati

- "Max kastar nallen" läste jag och såg att Elsie blev uppenbart bekymrad.
- "Nallen ramlar pottan" fortsatte jag...
- "NEEEEJ" skrek hon då i vild förtvivlan och började nästan gråta. På nästa uppslag i boken är en bild på stackars Max som gråter.
- "Nallen vill inte ligga pottan".
- "Ne, eeej" skrek hon på nytt bredvid mig, började gråta och slita i boken. Storasyster suckade nu djupt bredvid och försökte lugna situationen:
- "Men titta Elsie..." sa hon och bläddrade "Vovven hämtar nallen. Se. Det blir bra."
Elsie lutade sig åter tillbaka, fortfarande upprörd, mumlade ett joo och stoppade nappen i munnen. Empati, tänkte jag, den är nog som vackrast när den kläcks. När boken var slut insisterade hon på att få läsa den igen, men denna gång på egen hand. Hon kände sig nog tvungen att bearbeta vad som just hänt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar