torsdag 24 december 2009

God Jul

Så har det brutit sig in ännu en ogärningsman; Miss Öroninflamation. Jämrans osis! Och Fru Halsont har åkt in på isoleringen på grund av dåligt uppförande.

Alla sover, endast tomten är vaken... jag har varit ute i ladan och slagit in dom sista klapparna. Eller, dom enda klapparna faktiskt. Stereon är monterad där ute så jag hade julmusik på högsta volym och en julöl som sällskap. Njutningsfaktor: 5.

Nu är det snart dax för fika och Kalle Anka. Ska jag verkligen väcka dom andra tro...?

onsdag 23 december 2009

Skaderapport 091223-1742

Dagen kunde ha börjat bättre. En misstänkt blåskatarr, en halsont och två ögoninflamationer. Samtliga häktade på sannolika skäl misstänkta för infektering.

Efter läkarbesök kunde misstankegraden på Herr Blåskatarr skrivas ner till skäligen misstänkt. Han har släppts ur häkte i väntan på medicinsk utredning som väntas ta uppemot en vecka. Fru Halsont, som häktades med restriktioner, kan få restriktionerna släppta på grund av gott uppförande, men utredning pågår. Tvillingarna Ögoninflamation börjar däremot mer och mer likna ett nytt Lindome-fall; båda skyller på varandra och är på väg att släppas på fri fot. Misstankarna kvarstår dock i väntan på nya bevis.

P.S. Elin låter hälsa att eftersom hon troligtvis kommer tappa smaken till imorgon kommer hon äta upp sin andel julgodis redan ikväll... D.S.

tisdag 22 december 2009

Vilda fantasier

När Betty kom hem satte hon direkt ton på konversationen. Småfisarna fick bland annat en varsin kiwi till mellanmål. Betty lyckas då och då förväxla kiwi med avokado (orden alltså) och berättade:
- "Jag såg en film om en avokado hemma hos Clara. Den gjorde såhär (hon gnager lite och viftar med händerna). Den åt korv, makaroner, köttbullar, vatten och mjölk. Det var jättekul. Clara var rädd."
- "Men Betty", replikerade jag, "det där är ju en kiwi".
- "HAHA! Kiwi, med fil i, som heter filip. Näääää, så kan det ju inte heta. Jag vill ha banan istället."

Sen var det dax för vila. Vi la oss allihop i sängen. Betty förklarade att hon ville vila tre. Jag klämde då till med att vi skulle åtminstone vila fem. Efter tuffa förhandlingar kom vi fram till fyra. Vad handlade det om? Inte en aning. Men Betty vände sig om och såg ut att sova. Efter ca tio minuter satte hon sig upp, förklarade att nu hade hon vilat fyra och gick sin väg. Nästa gång måste jag försöka påbörja förhandlingen på högre siffror, vad nu det betyder.

Precis när Elsie var på väg att slumra in kom Betty och påkallade uppmärksamheten om ett stundade toalettbesök. Jag tyckte hon kunde klara sig själv. Men grinden till nedervåningen var stängd och toaletten uppe saknar pall. Det gick som det gick... vi får intala oss att eftermiddagsvilan inte behövdes idag, för småfisarna alltså, jag hade definitivt behövt det.

Sista dan

Jorå, det blev pulka igår. Men det var tydligen inget kul. Roligare var det att blåsa så det kom rök ur munnen. Hon låg där och frustade tills hon ramlade ur pulkan med en halv saltomortal och huvudet först. Då var det här med snö inget kul längre. Inget kul alls.

Kom att tänka på att idag är i praktiken sista dagen av min och Elsies tid ihop. Alltså ensamma, hemma, dagtid. Känns lite vemodigt faktiskt. Den 4:e januari börjar jag jobba, men den 25:e är jag tillbax igen Elsie. Då ska vi börja på dagis du och jag. Som nån slags examen kissade hon i toan i morse. Det drog ner stående ovationer.

Begreppet "titta" har nu nått sin fulländning. Ordet artikuleras klanderfritt, och pekfingret är så rakt det kan bli. Så nu ska man tydligen återupptäcka allt tillsammans med henne igen. Men man hör på tonfallet om det verkligen är nåt som det är värt att faktiskt titta på; en fågel, papperslapp, mugg etc. Då är det bara att rätta sig i ledet och... titta.

måndag 21 december 2009

Sömnmaraton

Vet inte om jag vågar skriva detta men... idag vaknade jag av att jag fick solen i ögonen! På årets mörkaste dag. Det måste vara nån form av rekord.

Det är nästan klarblå himmel och termometern visar -15. Nu är det lite trist att Betty är på dagis. Hade behövt hennes entusiasm för komma igång. Är nämligen fortfarande lite groggy av denna sömn-fiesta. Elsie försöker; kommer lommandes med "Max Blöja" och hoppar oroväckande glatt när jag läser "Max glad. Max kissar golvet". Men det funkar. Det sprider energi. En halv kopp slät till sen blir det pulka-burnout's så lukten av bränd snö sprider sig över hela Vallstena.

söndag 20 december 2009

Mmm... Mat

Skinkan är griljerad och köttbullarna rullade. P.g.a. några försiktiga protester på förra årets kryddning av köttbullarna blev det två sorter i år; en med ingefära och kryddpeppar, och den andra med spiskummin. Betty och jag rullade händerna varma. Elin har (som vanligt!) siktet inställt på godis. Idag blev det en kola till, och chokladbollar på eget recept (eller var det igår hon gjorde dom...). Middagen blev precis vad som lyser upp denna mörkaste tid på året; risgrynsgröt, skinkmacka och julöl. Mmmm...



Gran

En stadig frukost hos Bekkebråtens la grunden för dagens strapatser. Vi hade pratat med bonden om att ta en gran på hans mark. Han bor en par kilometer bort så vi packade matsäck och började gå... och vände efter 200 meter. Vi kom på att vi aldrig skulle orka släpa hem oss själva, två trötta barn och en gran.

Elin har vid flera tillfällen gnällt avundsjukt på att vi andra får vara hemma och leka i snön när hon jobbar. Hon har laddat hela veckan på allt snökul hon ska ha denna helg, så nästa idé var att bege sig in i grannens skog och sno en gran. Kul litet snö-äventyr. Elsie hade somnat så jag stannade kvar och lekte plogbil, medan jag såg Elin pulsa iväg i den knähöga snön med Betty efter i pulkan.

Efter cirka 40 minuter hörde jag visslingar från åkern. Det var Elin, påtagligt rödflåsig, med Betty på ryggen och pulkan på släp. Betty var kall och trött, men Elin nästan än mer taggad. Denna ur-quinna och snögudinna. Hade hon haft en oxe med sig hade hon nackat den, tömt på inälvor och byggt en bivack för att värma sig och sitt barn. Nu blev det varm choklad på parkeringen istället.


Och granen då? Enligt uppgift är den huggen men övergiven. Elin påstår att hon ska hämta den efter mörkrets infall så inte grannen kommer ut med hagelbössan...