Jag kommer faktiskt ihåg när jag ca 6 år hade blindtarmsinflamation; febern, smärtan och mattheten. Jag har brutit ben och fått axlar ur led. Men jag tror faktiskt detta toppar allt. Vilket kaos. Min fru, min fantastiska fru, höll ut till strax efter att vi andra somnat för natten. Det var nog räddningen. Nu ligger vi alla helt utslagna och dricker en varsin tesked vatten var 5:e minut. Har tagit det drastiska beslutet att inte, trots tjat, ge barnen någon mat; vem av oss skulle orka torka upp!
Ojoj, stackars er. Utmattad är precis vad man blir. Den enda trösten med denna sjuka är den brukar gå över relativt snabbt, så förhoppningsvis mår ni bättre redan i morn./mor
SvaraRadera