torsdag 10 februari 2011

Jag kan flyga, jag är inte rädd

Flyget skulle gå 17:00. Sen 17:30. Slutbud 17:50.

IMG_0047

Varannan flygning inställd. Visby går, men 17 pers får inte följa med; planet kommer inte kunna bromsa då.

IMG_0050

Trots allt detta flygande är mitt miljömedvetna samvete fläckfritt! För jag har nämligen “gjort rätt för mig”. För den blygsamma kostnaden av 8kr kan man köpa sig fri. Så mycket kostar utsläppsrätten för en person att flyga 30 minuter. Så det är bara att luta sig tillbaks och fortsätta andas frisk natur…

lördag 5 februari 2011

Jahapp...

Inga tveksamheter vad som händer här va?

Tja vad säger man... Än så länge är det bara Elsie, men jag väntar med spänning på vem som kommer härnäst. Med tanke på min nuvarande arbetsgivare borde jag kunna få fram odds på det!

För någon vecka sedan berättade jag för Betty om att hon gick hos en dagmamma när hon var mindre. Vidare berättade jag att det var några fler barn där och att det var hemma hos en tant. På grund av lite frågor fick jag fylla på med att det bara var dagtid och hon var så liten att hon bara kunde krypa den första tiden.

Så tidigare ikväll började hon återberätta det hela lite som att hon ville checka av att hon fattat allt korrekt; "När jag var liten bodde jag på ett barnhem, och jag fick krypa dit varje dag."

Det var tur att hon sa nåt kul, för kul har vi inte i överflöd just nu...

fredag 4 februari 2011

Vart är vi på väg

Jag tycker ändå att vi försökt tänka på det. Vi var ju ruggigt medvetna när Betty var liten. Så vad hände?! Jag menar kolla... tillochmed strumporna är rosa. Jössös.

onsdag 2 februari 2011

Pang!

Jag kom österifrån på Broväg. Samma väg som alltid. Vägen mot dagis. Skillnaden idag var att det var groteskt halt. Så kom det en bil från höger på Atlasgatan och körde rakt ut framför. Han tittade inte ens åt mitt håll. Det hann jag se. Jag bromsade givetvis men inte ens ABS:en tyckte det var någon idé

PANG!

Elsie höll sig cool-lugn, Betty något mer frågvis, själv blev jag mäkta förbannad på den stackars farbrorn, som var helt skärrad. Så jag fick kolla en stund extra på Elsie innan jag hoppade ur bilen, bara för att lugna mitt humör och komma i harmoni.

Bilen står redan på verkstan och en hyrbil är utrekvirerad. Lär få återkomma om mer...

onsdag 26 januari 2011

Första gången...

Ett tag sen sist, så mycket har hänt. Och mycket som hänt för första gången. Till exempel så gjorde jag en äkta trippel kombo på akuten för första gången i mitt liv i höstas. Nåt för memoarerna.

Elsie har hunnit gå en hel dag utan blöja, och hunnit kissa på sig för första gången (och andra, tredje osv). Hon har även hunnit fylla 2 år för första gången, träffat tomten, sett fyrverkerier. Däremot var det andra gången i hennes korta liv som hon fick ta sig igenom Hasa-loppet häromdagen. Det pratas fortfarande om förra gången det begav sig. Så till den mildra grad att en annan förälder stoppade mig en morgon för nån vecka sedan; "var det du som var med förra...?" jag nickade jakande. "Oj."

Och Betty då. Jag tror hon upptäcker en ny känsla för första gången varje dag. Hon har hunnit bli kär för första gången, men troligtvis utan att förstå hela innebörden. Nån vecka senare var hon kär i en ny!

Själv har jag jobbat på mitt nya jobb för första gången. Träffat massor av folk, för första gången. Och fått uppleva hur det är att pendla, med flyg, för första gången.

...och första gången någonsin blev det en riktigt lång paus på bloggen. Men med så mycket vi upplevt för första gången så är jag ursäktad.

måndag 29 november 2010

Nytt rekord

2 gånger på 3 veckor!!! Nytt personligt rekord. 2 olika akutläkare och båda bekanta! Blir lite konstigt när det första man börjar prata om är allt annat än vad man egentligen gör där. Men det gick bra ändå; jag dirigerade 3 ambulansvårdare och en läkare hur det skulle hålla och dra, tre djupa andetag lustgas och "på 3..."

Jag fick sitta ute i väntrummet på akuten en stund för att vänta på taxin som skulle ta mig hem. Efter en stund började jag nästa skämmas över alla (generellt gamla människor) som satt där och gnällde om allt från "hur lång tid det tog" till "alla som fick gå före...". Jag blev hämtad, drogad, tillbakavriden, omplåstrad, omhändertagen och hemskjutsad igen för 500 spänn. Billigt, effektivt och välorganiserat lördagsnöje om du frågar mig!

På vägen hem pratade jag och taxichaffisen lite om hur bra den svenska sjukvården var. Men efter en stund började jag i ren svenskanda klaga över snön och kylan där orden "skotta" och "fryser" förekom i allehanda negativa tilltal. Chaffisen replikerade bara med att han kunde ta detta väder 365 dagar om året bara han slapp sjukvården i Bagdad. Då skämdes jag lite igen...

fredag 26 november 2010

Det var länge sen...

Ajajaj vad länge sen jag tog mig tid för denna blogg. Kanske för att det händer för lite... eller för mycket! Jag tar och bjuder på lite ur de senaste dygnen så får du avgöra;

"Höga vattenflöden" varnade SMHI. Och källaren våran är inte sen att reagera, som vanligt. I förrgår monterade jag in vattenpumpen igen. Dessvärre är den numera "sommaranpassad" med munstycke för vanlig trädgårdsslang så igår morse runt 5-snåret stod jag i 45 minuter och frös tårna av mig medan pumpen jobbade på. Det går ju inte för sig så turligt nog lyckades jag muta till mig ett nytt munstycke för 25mm slang hos den lokala munstyckshandlaren.

I nättras blev Betty hostig. Då vill hon gärna ha sällskap i sängen och fick så av Elin. Själv hade jag ställt min väckarklocka att spotta mig i ansiktet klockan 03:00 för att gå upp och tömma källaren. Elin vaknade tydligen oxå av väckarklockan för vi möttes i hallen; hon på väg in i vårt sovrum och jag på väg mot källaren. Med 25mm slangen på gick tömningen på bara en minut eller två. På väg tillbaks till sängen mötte jag Elin i trappen, fullt påklädd. Trots att jag var dödstrött och genomfrusen kunde jag inte hålla tillbaka ett gapflabb. Det liksom bara bubblade till i mig. VILKEN KLASSIKER! ... Elin skrattade inte. Hon frågade hur mycket klockan var. Och svor. Och gick å la sig igen.

Nu ligger Betty och hostar ur sig det sista samtidigt som hon övar teckenspråk; varje ord hon kan teckna som sägs i Emil i Lönneberga visar hon, och jag härmar. Att man får lära mycket av sina barn visste jag, men så tidigt och så konkret, det visste jag inte.