Tapetsera mera!

Renoveringen går på högvarv. Du kan se hur det såg ut innan. Lite ljusare och gladare va? Taklister, golvlister, fönsterlister, nytt golv och nytt tak på detta så är vi i hamn. Bara resten kvar alltså, som man brukar säga.

För den intresserade heter tapeten Borås Linné (tror jag).

Jag har för mig att jag, efter att ha tapetserat vardagsrum och kök, sa nånting i stil med "aldrig mer". Det var lite av anledningen till att vi målade i sovrummen uppe istället. Nu hette tapeten "Easy Up"; man klistrar direkt på väggen, trycker dit en bit direkt från rullen, och skär av. Tapeten kändes även lite tjockare än traditionella varianter vilket gjorde att jag inte la lika mycket krut på underlaget. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig (som vanligt); tapetsera mera!

Inskolning, dag 5

Idag var jag bara inne å vände på dagis när jag lämnade Elsie. När jag gick vinkade hon så glatt. Sen ägnade jag ett par timmar åt golv-scouting. Vi ska lägga nytt golv på övervåningen så jag åkte runt till ett par byggfirmor och hörde mig för. Blev faktiskt inte ett dugg klokare för det. Vet bara vilka jag inte ska återkomma till.

Det var dax för första lunchen idag. För Elsie alltså. På dagis. När jag hämtade henne fick jag höra att kocken gjort en ny soppa dom aldrig haft förut. Och Elsie hade vräkt i sig 3 portioner. Således döptes soppan till "Elsie-soppan". Kocken har noterat det inför framtida bruk. Och inte blev hon sådär vart-har-du-varit-upprörd när jag kom. Snarare jag-vill-inte-åka-upprörd. Ser ju ut att gå bra detta...

Inskolning, dag 4

Dagen kunde ju ha börjat lite roligare. På väg mot garaget fastnade Betty i den djupa snön, och själv hade jag Elsie på ena armen och försökte manövrera snöskyffeln med den andra. 30 minuter tog det innan jag hade en tillräckligt stor ränna att förpassa ut bilen genom.

Men ve den som ej är förberedd. Trots snökaoset stod jag och Elsie som vanligt i givakt 09:00. Efter gårdagens soff-mys med alla små barn såg jag fram emot denna dag. Så det var med en hyfsad bit besvikelse jag mottog ett "Du kan nog gå nu Tobias. Elsie känns redo." Jahapp. Får nog söka en praktikplats eller nåt för att komma åt den där soffan igen.

Jag åkte och köpte en varsin ny halsduk till de små, och nya vantar till Elsie. Det behövs i detta globalt uppvärmda snökaos vi lever i. Sen åkte jag och köpte tapeter oxå innan jag styrde tillbaks för att hämta upp lillen. Hon somnade, precis som alla tidigare dagar, i bilen på väg hem. Eller somna är fel ord, däcka-av-total-utmattning är bättre beskrivande.

Inskolning, dag 3

Nu börjar det ta fart. 09:00 stod vi i entrén och alla barnen välkomnade Elsie i en riktig "maffia-gruppkram". Strax efter var hon djupt inne i leken med de andra. Själv såg jag knappt röken av henne.

Jag satte mig i en soffa och efter en liten stund kom en liten pojke fram och gav mig en leksak. När jag började leka lite med den kom ytterligare två pojkar med hela famnen fulla av leksaker. En pojke föreslog en bok och strax efter var hela mitt knä fullt av små barn. Även jag hade blivit accepterad i gruppen!

Senare gick vi ut. Där träffade vi Betty. Det var kul att se hur Elsie sken upp som himlens alla stjärnor när hon såg henne. Själv höll jag mig i bakgrunden och lekte istället med några andra av Bettys Krabban-kompisar. Det var riktigt kul. Inget dumt jobb dom har, dagisfröknarna.

Inskolning, dag 2

Det var minus 19 när vi klev upp. Nästan så kvicksilvret i vår digitala termometer hade fryst. Men det fanns inte tid för misströstan. Idag skulle vi iväg. Och iväg kom vi... däremot lämnade vi blöjor, skötväska, extra varma kläder m.m. hemma!

Det var tydligen "Hasa-loppet" på dagis. Jag hade hört det nämnas nån gång tidigare, men sånt finns det inte plats för en tidig, stressig tisdagsmorgon. När vi kom fram kastades Betty rakt in i handlingarna - på med nummerlapp! Hasa-loppet innebar att efter egen förmåga och på bästa sätt ta sig runt en snitslad bana. På skidor eller på annat sätt "hasa" sig fram. Det visade sig att även Räkans barn skulle vara med. Och där stod jag med tunna jeans och knappt vantar. Det hela slutade med att jag, tillsammans med tre halvt frustrerade fröknar, hasade runt tolv gråtande barn i pulkor, i famnen eller i övrigt på släp. Det var bara Elsie som höll humöret uppe. Av ren chock kanske.

Sen fick vi komma in en stund och värma oss. Elsie var helt lyrisk över alla lekkamrater och leksaker. Sam var där. Dom har träffats förut och kände igen varandra direkt. Han kom fram och hälsade - genom att som seden bjuder - peta i ansiktet och skratta. Elsie tog fasta på det och hälsade runt på några av dom andra barnen på samma isbrytande sätt.

Ingen fara på taket

Nåja, det blev väl inte den dag jag hade tänkt. Men framåt eftermiddagen ryckte vi upp oss och bedrev ett par timmar åt utomhusaktiviteter där Betty visade prov på oanade spark-talanger.

Elsie är i varje fall bättre. Det var tydligen inget mer än morgonens "miss-räkning". Eller ja... hon släpper väder så man får utfärda lokala gaslarm. Och skulle man råka inandas något får man slänga sig i framstupa sidoläge som en ren försiktighetsåtgärd. Hon har verkligen förtjänat pseudonymen lill-fisen idag! Men hon är lika glad för det. Imorrn åker vi till dagis å kör så det ryker.

Inskolning, dag 1

Så var det dax för Elsies första dag på dagis. Fyllda av spänning och förväntan klev vi upp alla tre (Elin åkte till jobbet tidigt) och gick mot frukostbordet. Jag har på senare tid fått dille på havregrynsgröt, så även denna dag. Det är lite av ett konststycke att få till en salt-blandning som tillfredsställer alla familjemedlemmars smaklökar. Men idag lyckades jag. Betty fullkomligt vräkte i sig, likaså Elise, tills...

...hon vräkte ut allt på bordet igen. Så nu sitter vi här och deppar en aning. Dagis är meddelat att inskolningen får skjutas lite på framtiden. Betty sitter å målar i nån slags understimulerad desperation; det blir väldigt konstiga gubbar. Jag får sätta igång att kurera Elsie, stackarna. Eller var det bara en taskig salt-blandning...?