Vilken besvikelse

En sån besvikelse. Det var länge sen jag var såhär besviken. Igår tog jag med mig småfisarna till Slite och släpade hem den nya TV jag beställt som en familjejulklapp. En mindre variant med inbyggd digitalbox och DVD som skulle sitta på väggen i sovrummet. Så jag beställde även med ett väggfäste.

Igår kväll började jag med att konstatera att väggfästet inte passade på TV:n. Måtten stämde men TV:ns idiotiska utformning på baksidan gjorde att det inte passade. Jaja tänkte jag, det går att fixa en annan. Packade upp TV:n och ställde den istället på ett bord och kopplade in alla kablar. Ingen bild. Jag hade givetvis testat innan med en digitalbox att det skulle fungera. Men den här TV:n lät meddela att signalen var alldeles för klen. Kopplade in den andra boxen för att kolla igen; klockren bild. Men hur jag än försökte med TV:n fick jag inte in annat än 4:an väldigt hackigt.

Morgonen har alltså tillbringats med att packa ner alltihop igen. Skiten ska tillbaks. Och jag som hade tänkt stoltsera med en bild här där hela familjen låg och mös i sängen med julkalendern på TV. Härmed skulle jag vilja boka en "TV-handlar-karta" över Uppsala.

...

Betty är rolig hon. Hon kan se vad som helst i vad som helst. Hon sitter å äter på en pepparkaka, och helt plötsligt liknar den tydligen en trosa! En liten tugga till och det blev en elefant. Hon är rastlös och vill ut i snön. Vi ska tydligen bygga två små barnsnögubbar åt pappa snögubbe.